Ancient Skin – tankar om bilder och subversitet

Vad gör en subversiv bild? En subversiv bild kan tänkas framkalla dubbelverkande reaktioner som kan ifrågasätta och ställa system ur spel. Genom att prata om bildens uppgift och effekt istället för betydelse och mening lyckas filosofen Georges Bataille frigöra de omstörtande krafter som han anser är låsta i traditionella mekanismer som borgerlighet, religiös moral samt andra etablerade föreställningar om rätt och fel. Batailles tidskrift Documents1 är delar av en kritisk, ofullständig ordbok där texten och tillhörande bild är ordnade efter dess uppgift och effekt – en ny ordning. I Batailles anda tittar jag på bilder som jag upplever omstörtande. Jag undrar vad som gör dem subversiva, vilken funktion de fyller och varför de används i lika hög grad idag som i min barndom, som på 30-talet då Bataille publicerade Documents.

När det illgröna monstret med djävulshorn på Slayers band t-shirt skrattar mot mig fascineras jag av det slående mänskliga i bilden.2 Den har en ring i örat och ett skratt som oönskat påminner mig om min egen spegelbild. Jag blir överrumplad av monstrets smittande leende eller hånskratt och blir osäker på om monstret är gott eller ont. Bär vi alla på denna joker inombords? Omöjligt god men inte heller ond.3

(Fig. 1)
Slayer t-shirt, Root of all Evil.

Subversiva bilder väcker anstöt eller harm, anfaller betraktaren, bryter mot eller överträder en lag, regel eller kod. På bandet Mayhems Cd-singel Ancient Skin möts jag av ett brunt gapande hål med huggtänder, flikande öron och en antydan till tryne.4 Fotografiet är ett utsnitt av ett huvud. Jag ser något som liknar en blandning av en gris och en hund. Djurhuvudet känns tillplattat som när en rånare bär en nylonstrumpa över ansiktet. Samtidigt har den en komisk effekt. Det är något med bilden som liknar en karikatyr eller karaktär från Disneys värld, i stil med hur Musse Pigg är en mus i människokläder. Låttiteln Ancient Skin och omslaget ackompanjerat med fotografiet verkar i symbios. När jag efter visst efterforskande upptäcker att Øystein Aarseth är upphovsmannen till bilden ger det ytterligare en effekt som jag vill påstå är subversiv, en förnimmelse av död.5 Bildens skrynkliga struktur och vitbruna kontrast kan upplevas som förruttnad hud. Kontexten och massupplagan befäster också Batailles tankar kring om att abnormitet är den mest euforiska typen av underhållning vilket Bataille illustrerar med ett citat från Pierre Boaistuau:

“Among all things that can be contemplated under the concavity of the heavens, nothing is seen that arouses the human spirit more, that ravishes the sense more, that provokes more terror or admiration to a greater extent among creatures than the monsters, prodigies, and abominations through which we see the works of nature inverted, mutilated and truncated “6

Aarseths bild är ett exempel på en bild tagen för att framkalla skräck och förakt för livet, något som inte avskräcker en eventuell musikkonsument utan som i realiteten fungerar för att sälja musiken. Titeln och musiken i symbios genererar en förlösande effekt, en effekt som Bataille menar kan ge en djupare insikt i det mänskliga psyket. En subversitet som sätter normer och regler på prov.

(Fig. 2)
Øystein Aarseth, Ancient Skin.

I boken Att se andras lidande tar Susan Sontag upp hur bilder av lidande kan vara attraherande vilket i sin tur ka leda till en mental konflikt hos betraktaren; en motbjudande, frånstötande attraktion, en strid mellan förnuft och begär. Föreställningen om lidandet är rotat i religiöst tänkande där smärta är lika med uppoffring och uppoffring lika med upprymdhet. Men i dagens sekulariserade kultur finns ingen plats för lidandet. Därför måste impulser som upplevs som frånstötande och våldsamma kontrolleras, begränsas, till och med förnekas. Utifrån Sontags påstående kan extrema uttryck i musik och bild ses som ett sätt att kanalisera mentala konflikter som inte får utrymme eller anses ovärdiga.

Skönhet om det någonsin existerade bleknar och som all materia ruttnar med tidens gång.7 I verket Towards a Metalanguage of Evil, av Candy Noland beskrivs hur kvinnor hålls upptagna med att försöka uppnå omöjliga skönhetsideal, något Noland kallar för The Bonsai Effect. Kvinnor världen över instrueras att attackera sina ansikten, kroppar och kämpa mot naturens gång, göra absurda utlägg av tid och pengar för att nå och upprätthålla skönhet.

I Encyclopædia Acephalica: comprising the Critical dictionary & related texts skriver Bataille att religionen i allt högre grad sammansmälts idéer om renlighet. Onda odörer attraherar onda andar.8 Alla kommer snart vara rena tack vare en uppsjö av skönhetsprodukter, kosttillskott, bantningspiller. Sociala medier möjliggör detta självförhärligande. De som är rena kan fortsätta tro att de även är rena i själ och hjärta och så fortsätter jorden att snurra…

Om brutalitet och aggression kommer från intuition och känsla kommer vår vilja att vara eleganta från nervositet9 – önskan att tillfredsställa ett ideal. Dr. Heinrich Hoffmanns berättelse om Struwwelpeter har med brutalitet, och under lång tid, undervisat tyska barn i gott uppförande. Boken innehåller rim och illustrationer som syftar till att visa på det olämpliga uppförandets katastrofala följder. Karaktären Struwwelpeter vägrar att klippa sig, att anpassa sig till normen och förblir där av för evigt impopulär.

(Fig. 3)
Struwwelpeter, bokomslag.
(Fig. 4)
Dr. Feelgood, poster.
(Fig. 5)
Garbage Pail Kids, poster.

Struwwelpeter skrevs i syfte att både fostra och underhålla. Genom spännande och skräckinjagande öden lär sig barnen vad som händer om man missköter sig. Samma typ av omedelbar, koncentrerad uppmärksamhet kan också framkallas hos en vuxen betraktare. Ett exempel är bandet Dr. Feelgood barnsliga maskot. Figuren föreställer en elak doktor med ett trumfkort i handen – lösningen i ett piller. Doktorns tvivelaktiga recept blir subversivt eftersom det talar till barnet inom dig och på så vis framkallar en intuitiv fascination. Taktiken att skapa en subversiv bild genom att använda sig av överdrivna karaktärsdrag är gemensamt för Struwwelpeter, Dr. Feelgood och Garbage Pail Kids. Garage Pail Kids är en serie samlarkort som varit i produktion sedan 1980-talet. De har i stort sett behållit sin form sedan starten och är ytterligare ett bevis på denna taktiks konstanta närvaro. Barn attraheras av kiss-och-bajs-humor eller om man vill, det komiskt abnormala, ett återkommande motiv på otaliga samlarkort. Barnen blir beroende av samlarkorten, lika så deras föräldrar som ger korten till sina barn för att hålla dem sysselsatta.

Fiktionen blir verklig, nästan mer överensstämmande med verkligheten, för den är okontrollerad, och därför terapeutisk.10 Det verkar leda vem som helst in i en romantiserad verklighetsuppfattning – en slags återupprepad tonårsrevolt inkluderad våldsromantik och omättad fascination för det förbjudna och det provokativa. En jakt på subversiva uttryck.

Människans väsen har inte geometriskt regelbundna mått – vi är oproportionerliga och irrationella. Bataille vill åt en djupare natur hos människan som han tycker har gått förlorad. Hans tro på att människans natur är så mycket mer komplex – och omöjligt till fullo går att kättas fast av rådande ideal, religion(er) eller regler – leder i sig till en tro på ett flöde av fria reaktioner, förändring och utveckling.

I takt med att religiös moral och dess bildspråk vittrat samman och förlorat sin auktoritet approprieras samma bilder utan kontroll av kommersiella krafter – som inte hyser någon taktik för att sälja en produkt. Trots det känner jag tröst i bildkonstens kraft att upplysa om världens ondskefulla mekanismer på ett stärkande och inte dömande sätt.

Oavsett om bilderna kommer från min barndom eller om de överlevt århundraden är de lika relevanta och lika mycket värda. Den subversiva bilden fångar tidsandan samtidigt som den är tidlös, den fascinerar, den säljer – efter att ha studerat vittskilda exempel från Bataille till Mayhem kan jag konstatera att det varit så i århundraden. Den subversiva bilden påminner oss om vår natur – vi är dödliga, sårbara varelser gjorda av kött och blod. Den subversiva bilden trotsar idén om utveckling och talar till djuret inom oss. Vi är fullständigt kapabla till det mest brutala beteende som är konstant närvarande även i vårat så kallade demokratiska, civiliserade samhälle.

  1. Documents var ett surrealistiskt konstmagasin utgivet av Georges Bataille mellan åren 1929 – 1931.
  2. Slayer ‘World Sacrifice Tour’ T-shirt, 1988.
  3. Låttext ur Nössajuden, Cakma, Ludvig Gustafsson & Andreas Carlsson, 2011.
  4. Mayhem, Ancient Skin CDS, Misanthropy Records, HH 666 UK, 1997.
  5. Øystein Aarseth (f.1968 – †1993) var en central gestalt i den norska metal-miljön som bland annat blev världskänd och inte minst ökänd när interna strider banden emellan ledde till att Aarseth 1993 blev mördad på Tøjen i Oslo av Varg Vikernes. En händelse som redan är så väldokumenterad att den förmörkar andra aspekter av den norska metal-miljön som är mer intressanta än den neonazistiska världsbilden Vikernes har.
  6. Ett citat jag ständigt återkommer till gjord av Pierre Boaistuau och kan hittas i hans Histoires prodigieueses. Första upplagan är publicerad 1561, Paris, men återutgiven flera gånger. Georges Bataille & Allan Stoekl. Visions of excess: selected writings 1927 – 1939. Minnesota, United States: University of Minnesota Press, 1985, 53–56.
  7. Noland & Nachtigäller, Towards a Metalanguage of Evil: Zu einer Metasprache des Bösen, 6, egen översättning.
  8. Bataille, Lebel, Waldberg, Brotchie,White & Acéphale. Encyclopædia Acephalica: comprising the Critical dictionary & related texts, 52, egen översättning.
  9. Yukio Mishima intervju, https://www.youtube.com/watch?v=DPAZQ6mhRcU (Hämtad 2017-11-30)
  10. Som Jörn ’Necrobutcher’ Stubberud konstaterar: Terapi för massorna i kontrollerad form, om sitt bands extremt anti-religiösa uttryck i samband med en turné i Latinamerika – en kontinent präglad av brutal omvändning till kristendomen – i dokumentärfilmen Los Bambinos del Satan – On the road with Mayhem.

Bibliografi

  • Bataille, Georges & Stoekl, Allan. Visions of excess: selected writings 1927-1939. Minnesota: University of Minnesota Press, 1985.
  • Bataille, Georges, Lebel, Robert, Waldberg, Isabelle, Brotchie, Alastair, White, Iain, Acéphale. Encyclopædia Acephalica: comprising the Critical dictionary & related texts. London: Atlas Press, 1995.
  • Hoffmann, Heinrich Dr. Der Struwwelpeter oder lustige Geschichten und drollige Bilder. Frankfurter Originalausgabe, 4. uppl. Stuttgart: Loewes Verlag Ferdinand Carl, 1986.
  • Lindner, Ines. Picture Policies in Documents: Visual Display and Epistemic Practices. Intermédialités no.15 (2010): 33–51. DOI: 10.7202/044673ar
  • Noland, Cady & Nachtigäller, Roland. Towards a metalanguage of evil: Zu einer Metasprache des Bösen. Stuttgart: Ed. Cantz, 1992.
  • Noys, Benjamin. George Bataille: a critical introduction. London: Pluto Press, 2000.
  • Sontag, Susan. Att se andras lidande. Falun: Scandbook, 2004.

Bildförteckning

  • Fig. 1 Roots of all Evil [T-shirt]. Slayer ‘World Sacrifice Tour’, 1988.
  • Fig. 2 Aarseth, Øystein, Acient Skin [Fotografi]. Mayhem, Ancient Skin CDS, Misanthropy Records, HH 666, UK, 1997. https://www.discogs.com/de/Mayhem-Ancient-Skin-Necrolust/release/4943144 (Hämtad 2017-11-30)
  • Fig. 3 Struwwelpeter [Illustration]. Hoffmann, Heinrich Dr. Der Struwwelpeter oder lustige Geschichten und drollige Bilder. Frankfurter Originalausgabe, 4. uppl. Stuttgart: Loewes Verlag Ferdinand Carl, 1986.
  • Fig. 4 Dr.Feelgood [Illustration], 2017. Dr. Feelgood, poster.
  • Fig. 5 How to be a Garbage Pail Kid [Illustration], 1986. Garbage Pail Kids, poster.