Att kontemplera källan till det reflekterade ljuset. Att låta ditt sinne bli helt upptaget av något; en stjärna, ett koncept, en bild tills den förändras framför dina ögon. Det skiftar i nyans eller form, blöder in i omgivningen. Det dröjer sig kvar som en efterbild på din retina och på ditt sinne.
Denna utställning bestående av 29 studenter, från BA- och MA-programmet vid HDK-Valand, erbjuder ett stort urval av verk från konstnärer som alla har sin bas i fotografi. Ämnena som visas varierar, men de flesta ter sig som högst aktuella, såsom; klimatförändringar, genuspolitik, samhälle och teknik samt teman av personlig betydelse. Tillsammans fungerar de som uttryck för hur brett mediet kan användas.
Från kandidatprogrammet:
Jacob Aars, Inger Renée Allison, Nadja Brečević, Merlin-Jon Bresinski, Thea Josefin Cedervall, Adrian Christensen, Felicia Engstrøm, Ronja Fridholm Engström, ELI ELI ELI, Sunniva Hestenes, Lex Eliot Rose, Robin Iborn, Ida Kaae, Nilo Paknia, Milla Flyger, Hilda Blondie Tintin Randulv, Liis Ring, Kristina Aurora Simonsen, Émilie Vesvre, Henrik Wejfeldt.
Från masterprogrammet:
Hulda Sif Ásmundsdóttir, Jošt Dolinšek, Jessica Ekström, Peter Frodin, Mette Hultesjö, Miina Anahita, Johan Fredrik Källman, Sonja Margrét Ólafsdóttir, Julian Slagman.
Contemplating the source of reflected light. To let your mind be entirely focused on one thing; a star, a concept, an image until it transforms before your eyes. It changes hue or shape, bleeds into the surroundings. It changes its form as you stare into it and lingers as an after image on the retina and on your mind.
This exhibition by 29 graduates, from the BA and MA program at HDK-Valand, offers a large selection of works where the artists both use and expand photography as a medium. The themes are of various kinds, but seemingly most of them appear highly current, such as; climate change, gender politics, society and technology, as well as various personal matters. Together they serve as expressions of how widely the medium can be used.
Photography bachelor’s programme:
Jacob Aars, Inger Renée Allison, Nadja Brečević, Merlin-Jon Bresinski, Thea Josefin Cedervall, Adrian Christensen, Felicia Engstrøm, Ronja Fridholm Engström, ELI ELI ELI, Sunniva Hestenes, Lex Eliot Rose, Robin Iborn, Ida Kaae, Nilo Paknia, Milla Flyger, Hilda Blondie Tintin Randulv, Liis Ring, Kristina Aurora Simonsen, Émilie Vesvre, Henrik Wejfeldt.
Photography master’s programme:
Hulda Sif Ásmundsdóttir, Jošt Dolinšek, Jessica Ekström, Peter Frodin, Mette Hultesjö, Miina Anahita, Johan Fredrik Källman, Sonja Margrét Ólafsdóttir, Julian Slagman.
–––––––––––––
Hulda Sif Ásmundsdóttir – Reconstructing (my) Cosmos
SVENSKA Hulda Sif Ásmundsdóttir arbetar främst med fotografiska projekt som relaterar till hennes egen verklighet; upplevelsen av att växa upp som kvinna i ett mansdominerat samhälle och intresset av att belysa orättvisor mellan könen. Kvinnors ställning i det moderna samhället; unga kvinnor inom sport, tonårsflickor på sociala medier, moderskap och mödrar med psykisk ohälsa.
Under hela sin masterutbildning har Ásmundsdóttir arbetat med sin farmors fotografiska arkiv för att förstå och omformulera sitt eget förflutna. Den konstnärliga processen har delat in arkivet i kategorier baserade på konstnärens intressen och övertygelser.
I verket Reconstructing (my) Cosmos skapar Ásmundsdóttir bilder inspirerade av porträtten av hennes bortgångne farfar där han framstår som omhändertagande.
ENGLISH Hulda Sif Ásmundsdóttir mainly works with photographic projects related to her own reality; the experience of growing up as a woman in a male dominated society and the desire to shed light on gender injustice. The position of women in modern society; young women in sports, teenage girls on social media, motherhood and mothers who face mental challenges.
Throughout her Masters’ education, Ásmundsdóttir has been working with her grandmothers’ photographic archive in order to understand and reframe her own past. Through the artistic process the archive has been divided into categories according to the artists interests and beliefs.
In the work Reconstructing (my) Cosmos Ásmundsdóttir creates images inspired by the portraits of her late grandfather and his caring gestures.
–––––––––––––
Jošt Dolinšek – Sand Piece
SVENSKA Jošt Dolinšeks senaste arbeten kretsar kring varaktighet och förgänglighet, där slumpen spelar en viktig roll i processen. Han kombinerar fotografi med installation, skulptur och rörliga bilder.
Sand Piece är ett fotografi med kort livslängd. Det är ett ömtåligt verk statt i förändring, ett flyktigt föremål med en tydlig början och slut; den screentryckta bilden kommer med hjälp av en mekanisk process att långsamt rinna ner och försvinna.
Dolinšek intresserar sig för hur tiden delas upp i ett före och ett efter och ställer sig frågor om osäkerhet, förlust och förändring. Det specifika ögonblicket, när gravitationen bryter ned fotografiet till damm –vändpunkten i bildens liv – går inte att förutse.
ENGLISH Jošt Dolinšek’s recent body of work revolves around duration and impermanence, with chance playing an important role in the process. He intertwines photography with installation, sculpture and moving imagery.
Sand Piece is an ephemeral photograph. It is a fragile image prone to change. A fluid object with a beginning and an end. Due to its embedded slow tilting mechanism, the screen-printed image is in constant change. Eventually, it will pour down completely, and disappear.
Addressing the idea on how time gets divided into a before and an after, Dolinšek enquires into questions on uncertainty, loss and change. The specific moment, when gravity starts to break the photograph into dust — the turning point in the life of the image — happens unpredictably.
–––––––––––––
Jessica Ekström – Pissed Women
SVENSKA Under ett års tid har Jessica Ekström dokumenterat en lika vardaglig som tvångsmässig ritual. Den egna kroppen har agerat konstnärligt verktyg och Ekström har samlat 400 liter av sitt eget urin, iklädd karaktären av en ”kvinna”.
Lidandet som kvinnorollen ger upphov till återspeglas i en loop bestående av tre akter. En triptyk rörliga stillbilder visualiserar samlandet, förberedelserna och slutligen det renande badet. Där sänker hon ned sin avklädda kropp i ett akvarium fyllt av urin.
ENGLISH During a year, Jessica Ekström has documented an everyday and equally compulsive ritual. Her body has acted as an artistic tool and Ekström has collected 400 liters of her own urine, dressed up as the character of a “woman”.
The suffering that the female role gives rise to is reflected in a loop consisting of three acts. A triptych of moving still images visualizes the collecting, the preparations and finally the cleansing bath. She immerses her undressed body into an aquarium filled with urine.
–––––––––––––
Peter Frodin – Homo Economicus
SVENSKA Med inspiration hämtad från performance-baserad fotografi, iscensätter Peter Frodin två generationers manliga figurer i en serie svartvita bilder. Det är bilder som utstrålar en allvarligt präglad humor, i vilka personerna ses röra sig i ödsliga landskap, märkta av ett ekonomiskt styrt exploaterande.
Människans relation till naturen är i obalans och med enkla medel skildrar Frodin västvärldens vilsenhet i relation till naturen och till sig själv. Titeln, Homo Economicus, anspelar på en teori om människan som rationell, själv-centrerad och optimal. Är det effekten av detta kapitalistiska beteende som vi nu måste hantera i vår postindustriella värld?
ENGLISH Inspired by performance-based photography, Peter Frodin stages two generations of male figures in a series of black and white images. Images that radiate a serious sense of humour, where the persons can be seen moving through desolate landscapes marked by economically driven exploitation.
Man’s relationship with nature is out of balance and with simple means, Frodin depicts the Western world being lost in relation to nature and to itself. The title, Homo Economicus, alludes to a theory of man as rational, self-centered and optimal. Is it the effect of a capitalist behaviour that we now have to deal with in our post-industrial world?
–––––––––––––
Mette Hultesjö – Arizona
SVENSKA I verket Arizona reflekterar berättaren över vad hon minns av sitt förflutna men också vad det innebär att minnas. Familjefotografier och konstruerade minnesbilder vävs samman till en associativ resa genom tid och rum.
Kombinationen mellan det visuella och muntliga berättandet belyser det mänskliga minnets nyckfulla och komplexa funktioner. Genom att återkalla bortglömda minnen, lyfta fram de falska minnenas tvetydighet och reflektera över hur nya minnen skapas, väcker Mette Hultesjö genom sitt arbete tankar om den fotografiska bildens inflytande på den självbiografiska strukturen.
Hultesjös konstnärskap berör relationen mellan minne och fotografi. I sina verk utforskar hon det konstnärliga ingreppet i arkivfoton för att låta nya berättelser ta form.
ENGLISH In Arizona, the narrator reflects on memories of her past as well as what it means to remember. Family photos and images constructed based on memories blend into an associative journey through time.
The interplay between visual and verbal storytelling emphasizes the uncertain and extensive functions of human memory. By recalling forgotten memories, highlighting both the ambiguity of false memories, as well as the creation of new ones. Through her work, Mette Hultesjö evokes thoughts about the photographic image’s impact on the autobiographical structure.
Recurring questions in Hultesjö’s work concern the relationship between memory and photography. In her works, she explores the artistic intervention in archival photos to allow new stories to unfold.
–––––––––––––
Miina Anahita – Summoned by a Visual Hymn
SVENSKA Miina Anahita närmar sig genom det digitala fotografiet fenomen som inte kan ses förens bilden är frammanad. Verken som visas i utställningen gestaltar ett väsen i form av en häst, ett glasaltare som bär sitt objekt i form av en bok och en beskyddande ring av salt.
De har alla blivit kallade hit från Nattskogen. Den rumsliga gestaltningen ger form åt en kroppslig upplevelse av världar, varelser och ting. Anahita söker efter det imaginära i, runt, men framför allt bortom representationen av det avbildade – tillhörande det synligt osedda.
ENGLISH Through digital photography, Miina Anahita approaches phenomena that cannot be seen until the image is summoned. The works shown in the exhibition portray a spirit in the form of a horse, a glass altar carrying its object in the form of a book, and a protective ring of salt.
They have all been called here from the Nightforest. The aim is to give form to a bodily experience of worlds, beings, and artifacts. Anahita is searching for the imaginary in, around, but above all beyond the representation of the depicted – belonging to the visibly unseen.
–––––––––––––
Johan Fredrik Källman – Blinda Människors Tankar om Fotografi / Blind People’s Thoughts on Photography
– Om du aldrig har kunnat se något i ditt liv, vad är fotografi då för dig?
Vad är dina tankar om en kamera?
SVENSKA Fotografi förknippas ofta som endast ett visuellt medium, men vad betyder det för en person som aldrig sett någonting? Med denna fråga som utgångspunkt har Johan Fredrik Källman intervjuat människor som varit blinda sedan födseln för att ta reda på detta. Konstnären anser att det är viktigt att ge utrymme åt röster som sällan, om någonsin, presenteras när det talas eller skrivs om fotografi.
– If you never been able to see anything in your life what is photography to you?
What are your thoughts about a camera?
ENGLISH Photography is often associated as just a visual medium, but what is it to a person who have never seen anything? With this question as starting point Johan Fredrik Källman has interviewed people who have been blind since their birth to find out. This because the artist believe it is important to give space to voices that are rarely, if ever, presented when photography is spoken or written about.
–––––––––––––
Sonja Margrét Ólafsdóttir – I Saw Three Suns in the Sky
SVENSKA Sonja Margrét Ólafsdóttir forskar om Haraldur Hamar (1892–1957), en poet och dramatiker som också var känd som “Island” när han bodde i London i början av 1900-talet.
Hamar är en avlägsen släkting till Ólafsdóttir och hans öde hade sedan länge fallit i glömska inom familjen. Genom historiska och sociokulturella spår, såsom texter, fotografier och föremål kopplade till Hamars liv, framträder en fragmenterad berättelse om en säregen personlighet. Ólafsdóttirs egna fotografiska reaktioner adderar ett nytt visuellt lager till historien om Haraldur Hamar.
Till denna utställning presenteras ett kapitel ur ett större verk i form av en installation.
ENGLISH Sonja Margrét Ólafsdóttir is researching the life of Haraldur Hamar (1892–1957), a poet and dramatist, who was also known as ‘Iceland’ while living in London in the early 20th century.
Being a distant relative of Ólafsdóttir, the fate of Hamar had fallen into obscurity within the family. By way of historical and sociocultural remnants like texts, photographs and objects connected to Hamar’s life, a scattered story of a peculiar life emerges. Within the work, Ólafsdóttir’s own photographic reactions adds a visual layer to Hamar´s legacy.
For this exhibition a chapter from a larger body of work in the form of an installation is presented.
–––––––––––––
Julian Slagman – The Child of a Moment Ago Enters Without a Word
SVENSKA The Child of a Moment Ago Enters Without a Word är ett pågående fotografiskt projekt mellan Julian Slagman och hans två yngre bröder. Serien utgörs av bilder som visar både Mats och Jonah, från barndomen genom tonåren fram till vuxenlivet, med fokus på deras sårbara relation till fotografi och tid.
Konstruktionen i metall visar på ena sidan upp åtta studiofotografier som Slagman och en av hans bröder fotograferade en vecka före Mats komplicerade ryggradsoperation. På installationens andra sida visas en diaprojektion där man ser bröderna växa upp under ett tidsspann på mer än 12 år. Detta i kontrast till bilderna från studion som skapades på mindre än en timme.
I de svartvita fotografierna frammanas en känsla av tidlöshet, medan diaprojektionen på ett mer dynamiskt sätt berättar en historia om personlig utveckling och transformation.
ENGLISH The Child of a Moment Ago Enters Without a Word is an ongoing photographic project between Julian Slagman and his two younger brothers. From childhood to adolescence to adulthood, the series contains images that show both Mats and Jonah, and their vulnerable relationship to photography and time.
The work at display shows a sequence of studio photographs that Slagman and one of his brothers produced one week prior to Mats’ complicated spine surgery. While the studio photographs have been created within less than an hour, the slide projection on their back shows the brothers growing up over a timespan of more than 12 years.
The use of black and white photography emphasizes the timelessness of the images, while the slide projection offers a dynamic, shifting backdrop that evokes the ongoing nature of personal growth and transformation.
–––––––––––––
Jacob Aars – Hidden Motives
SVENSKA Hidden Motives visar bilder av domstesticerade och välbekanta motiv. Konstnären utforskar alienation och avskildhet i ett teknologiskt och modernt samhälle. Genom symboliskt bildspråk reflekterar han över hur dessa tendenser påverkar vår identitet och personliga relationer. Verkens artificiella estetik hänvisar till samtida fenomen som videospel, glitch och skärmdumpar. Genom att titta på något normalt, som äggskal och blommor, insisterar han på att betrakta det vardagliga i en snabbrörlig värld.
Den norske konstnären Jacob Aars intresse för det fotografiska mediet kretsar kring hur representation genom bilder spelar en avgörande roll i våra liv. Både i att förstå, men också att konstruera vår verklighet. Som till exempel hur de har ersatt verkligheten i processen för att skapa berättelser eller lära sig om vår omgivning.
ENGLISH Hidden Motives shows images of domesticated and familiar subjects. The artist explores alienation and detachment in a technological and modern society. Through symbolic image language, he reflects how these tendencies affect our identity and personal relations. The artificial aesthetics of the works refer to contemporary phenomena such as video games, glitches, and screenshots. By showing something normal, like eggshells and flowers, he insists on contemplating the mundane in a fast-moving world.
The Norwegian artist Jacob Aars’s interest in the photographic medium circles how representation through images plays a crucial role in our lives. Both in understanding and constructing our reality. Such as how they replace reality in the process of creating narratives or learning about our surroundings.
–––––––––––––
Inger Renée Allison – Mellanrum / In-Between
SVENSKA Renée Allison är en svensk konstnär vars arbeten ofta har utgångspunkt i det teatrala. I fotografi och rörlig bild ifrågasätter hon maktbalansen mellan subjekt och betraktare och vad som skulle hända om de bytte plats.
Mellanrum är ett arbete som leker med våra förväntningar och roller. Här utgår Allison utifrån tesen att vi lever våra individuella liv på en osynlig scen; att världen upplevs lika mycket inifrån och ut som utifrån och in. Verket bjuder in till odefinierade tider, där annars bekanta markörer blir främmande och suddar ut gränsen mellan kuliss och vardag. Genom mediet placeras karaktärerna, och även betraktaren i en evig loop.
ENGLISH Renée Allison is a Swedish artist whose works are often based on the theatrical. Through still and moving images, she questions the balance of power between the subject and the viewer, asking what would happen if they switched places.
In-Between is a work that plays with our expectations and roles. Here, Allison builds from the thesis that we live our individual lives on an invisible stage, that the world is experienced as much from the inside out as from the outside in. The work invites you into undefined times, where otherwise familiar markers become unfamiliar and blur the line between theatrical scenery and everyday reality. Through the medium, the character as well as the viewer are placed in an eternal loop.
–––––––––––––
Nadja Brečević – High Above the Clouds, and Deep Into the Ground
SVENSKA I sitt konstnärliga arbete använder Nadja Brečević fotografi i rumsliga installationer för att undersöka fysiska och mytologiska aspekter i det område där hennes släktingar vuxit upp. I installationen High Above the Clouds, and Deep Into the Ground porträtterar hon Velebit, en bergskedja i Kroatien. Velebit fungerar som en plats, men också som en gestalt av konstant närvaro. Under de första århundradena av Kroatiens historia var Velebit ett heligt berg där älvor sades bo. Berget symboliserar betydelsen av kulturella myter och fantasier. Genom sitt arbete knyter Brečević an med berget och alla berättelser som det bär med sig.
ENGLISH In her work, Nadja Brečević uses photographic and sculptural methods to examine her ancestors’ physical and mythological land. In her installation High Above the Clouds, and Deep Into the Ground she portrays Velebit, a mountain range in Croatia. Velebit functions as a place but also as a figure of constant presence. During the first centuries of Croatian history, Velebit was a sacred mountain where fairies were said to live. The mountain symbolises the importance of cultural myths and fantasies. Through her work, Brečević seeks to reconnect with the landscape and all the stories it bears with it.
–––––––––––––
Merlin-Jon Bresinski – GREAT DESTROYER
SVENSKA Merlin Bresinski, en tysk-dansk konstnär född och uppvuxen i Flensburg, Tyskland, skapar verk som utforskar sortering och sekvensering av minnen. Vänskap, hedonism, destruktivitet och strävan efter authenticet är teman som återkommer i hans verk och ofta återspeglar ambivalenta känslor av ensamhet och tillhörighet.
I sitt senaste projekt, GREAT DESTROYER, ger Bresinski en ärlig och ofilterad inblick i en grupp vänners liv där de navigerar utmaningarna som kommer med att växa upp. Med en humoristisk ton framhäver Bresinski de svårigheter gruppen står inför när de försöker gå vidare samtidigt som de håller fast vid sina relationer.
GREAT DESTROYER är ett projekt som talar till den mänskliga erfarenheten av att växa upp, förändring och komplexa relationer.
ENGLISH Merlin Bresinski, a German-Danish artist born and raised in Flensburg, Germany, creates work that delves into the sorting and sequencing of memories. In his latest project, GREAT DESTROYER, Bresinski offers a candid and unfiltered glimpse into the lives of a group of friends navigating the challenges of growing into adulthood.
With a humorous tone, Bresinski highlights the struggles they face in moving forward while holding onto their connections. The exploration of friendship, excess, and the pursuit of authenticity are the themes that run throughout his work, reflecting on ambivalent emotions of loneliness and belonging.
Overall, GREAT DESTROYER speaks to the universal human experience of change, uncertainty, and the complexities of interpersonal relationships, ultimately asking, why it’s so goddamn hard to reach out for help!?
–––––––––––––
Thea Josefin Cedervall – Bend Forward, Knee Up, Block the Sun
SVENSKA Thea Josefin Cedervall intresserar sig för fotografiets roll i identitetsskapande processer. Hennes arbete är ofta en reaktion på – och ett undersökande av – samtida bildströmmar och digital bildkultur. Mötet mellan kameran och den könade kroppen är en central del i arbetet, som på senare tid kommit att fokusera på poseringens betydelse för självpresentation och självbild.
Verket Bend Forward, Knee Up, Block the Sun undersöker posen i videoformat. Poseringarna är hämtade ur återkommande klipp från Cedervalls flöden på sociala medier, menade att inspirera till ”vällyckad” självframställning. Installationen blir på så sätt en reflektion över algoritmernas roll och kroppens anpassning till fotografiet. Genom att förlänga det fotografiska ögonblicket fokuserar verket på försöket och de misslyckanden som oundvikligen ligger däri.
ENGLISH Thea Josefin Cedervall’s work reacts to contemporary image culture and the phenomena of photography as an identity producing process. The encounter between the camera and the gendered body is central to her work, which isolates posing as an expressive method for self-presentation and self-perception.
The work Bend Forward, Knee Up, Block the Sun examines the pose in video format. The poses are taken from recurring clips from Cedervall’s targeted social media feeds, meant to inspire ”successful” self-presentation. In this way, the installation reflects on the impact of algorithms, and the body’s adaptation to the image. By prolonging the photographic moment, the work focuses on the attempt and the failures that inevitably lie within it.
–––––––––––––
Adrian Christensen – Tankar om skapelsen och den hjulbaserade livsformen / Thoughts on Creation & the Wheel Based Lifeform: A Cyborg / A.I. Collaboration
SVENSKA Adrian Christensen arbetar med teman som rör den symbiotiska relationen mellan människa och maskin, tillgänglighet och existens. Genom sin process söker Christensen förståelse av den mänskliga kroppen i relation till de maskiner och strukturer som är gjorda för att förbättra dess funktioner.
Tankar om skapelsen och den hjulbaserade livsformen innehåller kollage som kombinerar självporträtt, A.I-genererade landskap genom Stable Diffusion och arkivmaterial från Sundsvalls museum och NASA.
Verket skildrar universums skapelse och dess slut, koncentrerat genom de grekiska bokstäverna Alfa och Omega. Däremellan skapelsen av den motoriserade rullstolen Permobil av Per Uddén år 1967, en uppfinning som möjliggör för konstnären att själv vara en skapare. Friheten som uppstår genom teknisk utveckling fortsätter i användningen av A.I för att generera landskap som annars är otillgängliga för den hjulbaserade livsformen.
ENGLISH Adrian Christensen works with themes concerning the symbiotic relationship between man and machine, accessibility, and existence. Through his process, Christensen seeks to understand aspects of the human body in relation to the machines and structures made to enhance its functions.
Thoughts on Creation & the Wheel Based Lifeform contains collages that combine self-portraits, A.I-generated landscapes through Stable Diffusion and archive material from The Museum of Sundsvall and NASA.
The work chronicles the creation of the universe and its ending, concentrated through the Greek letters Alfa and Omega. Depicted is the creation of the powered wheelchair Permobil by Per Uddén in 1967, an invention which enables the artist to be a creator himself. The freedom emerging from technological advancement continues in the use of A.I to generate landscapes otherwise inaccessible to the Wheel Based Lifeform.
–––––––––––––
Felicia Engstrøm – They’re Singing Hymns for the Fallen
SVENSKA Med en bakgrund inom multimediadesign och musik arbetar Felicia Engstrøm brett med discipliner som inkluderar ljud, linsbaserad media, skulptur och installation. Konstverken är ofta förankrade i miljöetikens filosofi, där det moraliska förhållandet mellan människor, miljön och det som är icke-mänskligt ifrågasätts.
They’re Singing Hymns for the Fallen bygger på hur en enskild händelse plötsligt kan skapa kaos bortom förståelsen, med löpelden i fokus. Genom olika tekniker leker Engstrøm med idén om ett föränderligt landskap, där fragmenterade minnen blir vittnesbörd om något som en gång var och vad som kommer att komma.
ENGLISH With a background in Multimedia Design and music, Felicia Engstrøm works across various disciplines including sound, lens based media, sculpture and installation. The artworks are often rooted around the philosophy of Environmental Ethics, where the moral relationship between human beings, the environment and its non-human contents is questioned.
They’re Singing Hymns for the Fallen reflects on how a single event suddenly can create chaos beyond comprehension, with the wildfire as the focal point. Through various techniques, Engstrøm plays with the idea of a changing landscape, where fragmented memories becomes testimonies to what once was and what is yet to come.
–––––––––––––
Ronja Fridholm Engström – /ˈkansə/
SVENSKA Gemensamt för Ronja Fridholm Engströms arbeten är att hon gärna arbetar med enkla metoder och sparsmakade motiv, ofta med en fascination för objekt och ting av olika slag. Verket /ˈkansə/ består av tre stilleben uppbyggda av hennes döda fars ägodelar. Hon konstruerar om befintliga ting, till nya; dels som en teurepeitisk handling, men också ett möjliggörande att se nytt av det som redan finns framför oss. Titeln anspelar på å ena sidan sjukdomen cancer, men också ordets fonetik; Kan – se. Vi vill – och vi måste – se något annat.
ENGLISH Common to Ronja Fridholm Engström’s work is that she likes to work with simple methods and sparse motifs, often with a fascination for objects and things of various kinds. The work /ˈkansə/ consists of three still lifes made up of her dead father’s possessions. She reconstructs existing things, into new ones; partly as a theurepeitic act, but also an enabler to see new things of what is already in front of us. The title alludes to the disease cancer on the one hand, but also the phonetics of the Swedish word; Can [kan] and see [se].
–––––––––––––
ELI ELI ELI – Conversation 2
SVENSKA I sin konstnärliga praktik arbetar ELI ELI ELI med stillbilder och rörlig bild och samarbetar ofta med människor i sin omgivning.
Med ett intresse för samtalet som format och med en personlig utgångspunkt i hennes eget behov av att vara en del av ett sammanhang, tar Conversation 2 utgångspunkt i delade erfarenheter och speglingen som finns i de samtalen som uppstår därav. Heise ifrågasätter vilka utrymmen som är tillgängliga och för vem när samtalet rör sig in i gallerirummet och åskådarna får bevittna det utan att kunna delta.
ENGLISH In their practice ELI ELI ELI works with still and moving image often collaborating with their community and the people that surround them.
With an interest in conversation as a format and inspired by their need to relate to their community, Conversation 2 takes shared experiences as its starting point. As the work moves into the gallery setting, the installation allows the viewers to witness a conversation they cannot join, raising questions about which spaces are accessible and to whom, making room for queer voices in the exhibition space.
–––––––––––––
Sunniva Hestenes – High Risk High Reward
SVENSKA Hestenes är en multidisciplinär konstnär som är intresserad av att förändra och i förlängningen omvandla materiella ytor- genom att fysiskt skära i negativ, applicera och ta bort färglager eller tatuera en kropp.
I High Risk High Reward utforskar hen hur förstörelse kan användas som ett sätt att stärka sin egenmakt. Komponenter av kaos, ordning, kontroll och brist på kontroll avgör materialets slutresultat. Hestenes använder sig av sprayfärg, skisser, staket och handhållet videomaterial, som är element som ofta återfinns inom graffitiscenen. Konsekvenserna av att markera och omforma dessa ytor förenar de enskilda fragmenten i installationen och spelar samtidigt in i Röda Sten Konsthalls långa historia med graffiti.
ENGLISH The work High Risk High Reward explores acts of destruction as a means of empowerment. The components of chaos, order, control, and lack of control determine the material’s final outcome. Spray paint, sketches, fences and handheld camera footage are elements often found within the graffiti scene. The consequences of marking and reshaping these surfaces unify the individual fragments in the installation while simultaneously playing into Röda Sten Konsthall’s long history with graffiti.
Hestenes is a multidisciplinary artist who is interested in the act of changing and transforming material surfaces. Their methods include physically cutting into negatives, forcefully applying and removing paint layers, or tattooing someone’s body.
–––––––––––––
Lex Eliot Rose – Självporträtt/Queera linjer / Self-Portraits/Queering the Lines
SVENSKA Kropp, relationer och makt är centrala frågor i Lex Eliot Rose konst. Ofta finner de form i gränslandet mellan fotografi och performance. I Självporträtt/Queera linjer utforskar konstnären hur fotografi kan påverka upplevelsen av kroppen – den egna såväl som andras. Varje dag skapar hen ett dubbelexponerat självporträtt. I akten uppstår nya kroppskonturer, vilka inte är givna i kategorierna ”man” eller ”kvinna”.
Med kamerans hjälp utmanas våra inlärda föreställningar om kön och genus. Den tillhörande boken presenterar en blandning av konstnärens dagliga anteckningar och efterföljande reflektioner, samt sätter verket i dialog med andras röster. Boken ifrågasätter fotografiets potential att förmedla kroppens inre rörelse samt belyser relationen mellan den fysiska kroppen, upplevelsen av den och idéerna om den.
ENGLISH Body, relationships, and power are central issues in Lex Eliot Rose’s art. They often find form in the borderland between photography and performance. In “Self-portraits/Queering the Lines,” the artist explores how photography can affect the perception of the body – one’s own as well as others. Every day they create a double-exposure self-portrait. In the act, new body contours arise, leaving traces outside the categories of “man” or “woman.”
Through Lex Eliot Rose’s camera, our learned ideas about sex and gender are challenged. The accompanying book presents a mix of the artist’s daily notes and subsequent reflections, placing the work in dialogue with the voices of others. The book questions photography’s potential to convey the body’s inner movement and highlights the relationship between the physical body, the perception of it, and the ideas about it.
–––––––––––––
Robin Iborn – Only Photography Can Tell
SVENSKA Robin Iborn har en bakgrund som uppdragsfotograf och använder fotografisk teknik för att gestalta sin egen verklighet. Människor, kläder och accessoarer utgör grunden i ett utforskande av socioekonomisk materialitet.
Iborn reflekterar i magasinet Only Photography Can Tell över sin dubbla position som både deltagare och betraktare i en värld som via kamerans funktion excellerar i färg och form. Kombinationen av bilder skapar nya berättelser som speglar en längtan som finns i Iborns blick såväl som hos de objekt, platser och människor som avbildas.
ENGLISH Robin Iborn has a background as a commissioned photographer and uses photographic technology to portray his own reality. People, clothes and accessories form the basis of an exploration of socio-economic materiality.
In the magazine Only Photography Can Tell, Iborn reflects on his dual position as both participant and observer in a world that, via the function of the camera, excels in color and form. The combination of images creates new narratives that reflect a longing found in Iborn’s gaze as well as the objects, places and people depicted.
–––––––––––––
Ida Kaae – Teammate
SVENSKA Ida Kaae arbetar i hybridområdet mellan fiktion och dokumentär, främst genom kamerabaserade medier. Kaae använder ofta sport som ett verktyg för att undersöka sociala regler och normer i samhället.
Teammate-serien består av åtta självporträtt med olika skyddande sporthjälmar som de enda varierande komponenterna. Genom att skilja hjälmarna från idrotten vill Kaae komma närmare hur de formar, maskerar och förvränger Kaae’s ansiktsuttryck och påverkar läsningen av kroppen.
ENGLISH Ida Kaae works between fiction and documentary, mainly through lens-based mediums. Kaae often uses sports as a tool to address social rules and norms in society.
The Teammate series consists of eight self-portraits depicting Kaae wearing protective sports helmets. The portraits separate the actor from the act of playing sports to focus our attention on how the helmets shape, mask and contort Kaae’s facial expressions and affect the reading of the body.
–––––––––––––
Nilo Paknia – Growing Up Is Getting Old
SVENSKA Nilo Paknia arbetar med teman som relationer och identitet för att undersöka frågor hon möter i sin vardag. Hennes fotografiska praktik består av både rörlig bild och stillbild, ofta kombinerade med text.
Growing Up Is Getting Old är en självbiografisk berättelse där konstnären Nilo Paknia söker igenom sitt arkiv för att hitta en röst tillhörande hennes egen generation. Genom att bjuda in betraktaren till hennes värld får vi en insyn i scener från Paknias liv och vänner, där unga vuxna försöker orientera sig in vuxenrollen. En visualisering genom tid som utforskar dualiteten i den känslomässiga resan av att bli vuxen.
ENGLISH Nilo Paknia works with themes of relationships and identity to examine questions she encounters in her everyday life. Her photographic practice consists of both moving and still images, often combined with text.
Growing Up Is Getting Old is an autobiographical story where the artist Nilo Paknia searches through her archive to find a voice belonging to her generation. By inviting the viewer into her world, we gain insight into scenes from Paknia’s life and friendships where young adults in their twenties try to orient themselves into adulthood. A visualization through time that explores the duality in the emotional journey of becoming an adult.
–––––––––––––
Milla Flyger – Mjölktänder / Milk Teeth
SVENSKA Milla flyger arbetar utifrån teman som utforskar kopplingen mellan fotografi och minne. I verket Mjölktänder visar hon upp ett sedan länge okänt arkiv bestående av sin mors barndomsfotografier – en barndom som kantats av trauma. I projektet är deras roller ombytta, modern, som alltid porträtterats utifrån dotterns perspektiv är nu fotografen. Separerad från ögonblicket bilden togs visar Flyger sin närvaro i den digitala postproduktionen.
Moderns trauma speglas i Flyger’s egen barndom och omarbetande av arkivet är ett försök att bearbeta det generationstrauma familjen bär på. Mjölktänderna är en påminnelse om det eviga band mellan mor och dotter.
ENGLISH Milla Flyger explores themes surrounding the connection between photography and memory. In Milk Teeth she is processing the long lost archive of her mother’s childhood photos – a childhood inflicted by trauma. Flyger always photographed her mother from a daughter’s perspective, in Milk Teeth, we see a reversal of roles. Separated from the moment the photo was taken, Flyger reveals her presence in the post production through the act of digital manipulation.
The trauma her mother endured reflected on her own childhood and reworking the archive is an attempt to process the generational trauma that runs in the family. The milk teeth are a reminder of the eternal bond between mother and daughter.
–––––––––––––
Hilda Blondie Tintin Randulv – In the Distance I Hear Surges
SVENSKA Hilda Randulv arbetar med porträtt som undersökande metod för att expandera självporträttet. Hon inspireras av ansiktsuttryck relaterade till grundaffekterna definierade av Silvan Tomkins. Genom läsning av olika ansiktsuttryck söker hon en återspegling av sig själv. Randulv arbetar inom fältet slow art, vilket manifesterar sig i hennes materialval. I det här projektet arbetade hon med en tidskrävande utskriftsteknik i 12 steg, svetsning och stålslip.
In the Distance I Hear Surges utforskar relationen mellan närvaro och frånvaro. Randulvs inspiration kommer från erfarenheten av att växa upp med epilepsi och att färdas mellan medvetande och medvetslöshet. Tygets känslighet för yttre rörelser skapar interagerande vågor som påverkar betraktarens möjlighet att se subjektet tydligt, vilket tillåter verket att vara närvarande och frånvarande samtidigt.
ENGLISH Hilda Randulv works with portraiture as an investigative method to expand the self-portrait. She’s inspired by facial expressions related to the basic affects defined by Silvan Tomkins. By reading different facial expressions, she aims for self-reflection. Randulv works with slow art, defined by her material choices to work with a time consuming 12-step printing process, welding, and steel grinding.
Informed by her experience of growing up with epilepsy, Randulv takes inspiration from moving in and out of consciousness. In the Distance I Hear Surges explores the coexistence between presence and absence. The fabrics’ sensitivity to movement creates waves that interact with the viewer and, at times, affect their ability to see the subject clearly, letting the work be present and absent all at once.
–––––––––––––
Liis Ring – Homing
SVENSKA Liis Ring har en bakgrund som musiker och jobbar i gränslandet mellan ljud och fotografi, ofta kring ämnen som tid, rum, språk, samhörighet och hem. Hennes praktik präglas av långsamma, ofta analoga processer med fokus på materialitet.
Homing är ett sökande efter hemmet i ljud och bild där till synes obetydliga scener från vardagslivet och de små tingens skönhet lyfts. Det är en återkomst till ett hem i en metafysisk mening för den som inte har ett att återvända till, eller för den vars hem är en efterkonstruktion av fragmenterade minnen.
ENGLISH Liis Ring has a background in music and works between the mediums of sound and photography, meditating on time, space, language, belonging and home. Her practice is characterized by slow, often analogue processes that focus on materiality.
Homing is a search for a home in sound and image; dwelling on seemingly insignificant scenes of everyday life and highlighting the beauty of small things. It is a return to a home in the metaphysical sense for someone who doesn’t have one to return to, or for someone whose home is an afterimage of fragmented memories.
–––––––––––––
Kristina Aurora Simonsen – Min sorg är en linje-Ibland en cirkel / My Grief is a Line-Sometimes a Circle
SVENSKA Kristina Aurora utforskar kroppen som ett ständigt föränderligt material som ibland är bräckligt, ibland robust. Hennes verk utforskar känslan av fascination som uppstår i spänningen mellan det som är abjekt och familjärt med kroppen samtidigt. Inom sitt konstnärskap försöker Aurora presentera ett politiskt ställningstagande till förmån för livet ända ner på cellnivå.
Projektet Min sorg är en linje-Ibland en cirkel är ett introspektivt sökande efter läkning, (själv)vård och ömhet, som speglar kulturella historier om sorg och konstnärens egna trauma i relation till hår. Aurora arbetar upprepade gånger med sitt eget och andras hår, som är skuggad av moderna tolkningar av vad hår representerar. Det ursprungliga förhållandet till materialet både fixeras och förvandlas med varje upprepning och blir en rituell kärlekshandling.
ENGLISH Kristina Aurora works with the body as an ever-changing material; at times fragile, at times robust. Her works explore how the tension between disgust and familiarity with the body generates a sense of fascination. Within her practice, Aurora is trying to present a political stand in favour of life down to the cellular level.
The project My Grief is a Line- Sometimes a Circle is an introspective search for healing, (self-)care and affection, reflecting cultural histories of grief and personal trauma in relation to hair. Aurora repeatedly works with her own and other people’s hair, which is clouded by modern interpretations of what hair represents. The original relationship with the material is both fixed and transformed with each repetition, becoming a ritualistic act of love.
–––––––––––––
Émilie Vesvre – Tidens tro drabbar människan / Time’s Faith Affects Humanity
SVENSKA Émilie Vesvre arbetar med kvinnans arv och hur den lever vidare idag. Vesvre betraktar sin process som en ritual som innefattar att besöka olika platser där hon samlar på sig ett flertal objekt. I sin efterbearbetning använder sig Vesvre av olika föremål för att skapa egna världar där kvinnan får dominera.
Vesvre besökte Kramfors, Tjörn, (SE) och Stege (DK). På dessa tre platser mellan år 1675-1693 brändes kvinnor på bål dömda för att ha utövat trolldom. Med verkets titel vill Vesvre belysa kvinnans arv i förhållande till häxprocesserna och hur viktigt det är att kvinnor håller ihop.
ENGLISH Émilie Vesvre works with the woman’s legacy and how it lives on today. Vesvre considers her process a ritual that includes visiting different places where she collects numerous objects. Then, in her post-processing, Vesvre uses the different objects to create her own worlds where women can dominate.
Vesvre visited Kramfors, Tjörn, (SE) and Stege (DK). In these three places, women were convicted of practicing witchcraft and burned at the stake between 1675-1693. With the work’s title, Vesvre wants to highlight the legacy of women in relation to the witch trials and how important it is that women stick together.
–––––––––––––
Henrik Wejfeldt – Folkhemmet
SVENSKA Henrik Wejfeldt använder fotografi och olika tekniker inom mediet för att gestalta rumslighet, yta och form. Ett återkommande tema i hans konstnärliga praktik är arkitektur och stadsplanering.
I Folkhemmet fokuserar Wejfeldt på de funktionalistiska byggnader och landskap som byggdes under 60- och 70-talet, som då identifierades med uppbyggandet av det moderna välfärdssamhället. I Wejfeldts arbete har den strikta arkitekturen fragmenteras genom analoga processer och limmats ihop till nya strukturer som skildrar alternativa förhållningssätt och perspektiv.
ENGLISH Henrik Wejfeldt uses analog photography and collage to depict spatiality, surface, and form. Architecture and urban planning are frequent themes within Wejfeldts’s practice.
In Folkhemmet, Wejfeldt focuses on the functionalist buildings and landscapes built in the 60s and 70s. These buildings were identified with the development of the modern welfare system in Sweden. In Wejfeldt’s work, the strict architecture is cut up through analog processes and glued together into new structures that depict new possibilities.
–––––––––––––