BA 1 foto ht2025 vt 2026

Text: BA1 spring term 2026

Selected works by photography students year 1 bachelor, fall term 2025 and spring term 2026

Presented by

Moa Andén, Lou Bågmark, Emilie Dalsgaard Hansen, Antonios Dimitracopoulos, Ravn Eriksen, Ginevra Galloppa, Ronja Jansson Levin, Tora Pielbusch, Filip Lange, Ilayah Lassen, Ella Lindmark, Mario Markovic, Nanna Meline Larsen, Mathilde Bæk, Elsa Nilsén, Melvin Sjöström, November Skutle, Alfons Sundqvist, Amanda Widegren

 

 

Amanda Widegren

I have always loved playing dress up. Becoming different characters and creating new personas. It’s ​been a helpful way for me to deal with emotions.

In this work I dressed up to deal with a sort of grief. The grief of a relationship that never was and never will be. It is also a way to get to know someone that no longer exists. Cutting my hair as hers, wearing her clothes and turning my back against the camera : against others, against me. I imagine her persona, her life story and try to understand her perspective. I learn how to love her and how to forgive her.

1961, 2026

Filip Lange

Med denne bog har jeg arbejdet med en sekvens på 10 fotografier, som jeg har taget, da jeg var to år gammel. Billederne har samme rækkefølge, som de er taget på filmrullen. Gennem materialet kommer man med på opdagelse, man kommer helt tæt på jorden og får et barns perspektiv på verden.

 

“HOLBÆK, 2003”, 2026

12×20 cm

 

Tora Pielbusch

 

I Gaslight the male gaze arbetar jag med att vända blicken tillbaka mot betraktaren. Genom arbetet möts två arkiv: det pornografiska och den feministiska kvinnoorganisationen Grupp 8:s dokumentation av kvinnors historia i Sverige. Med montaget skapar jag en dialog mellan självrepresentation och den påtvingade avbildningen. Pornografin visar kvinnan som något repetitivt, hon blir objektifierad i bilder producerade för en manlig blick.

I kontrast lyfter jag fram kvinnans egna berättelser och kollektiva erfarenheter. Genom att vända blicken tillbaka mot betraktaren försöker jag förskjuta maktbalansen och synliggöra kvinnans agens. Verket undersöker hur bilden kan vända denna objektifiering och hur arkiv kan omförhandlas för att återerövra kvinnan som ett seende, handlande och historiskt närvarande subjekt.

Gaslight the male gaze, 2026
10,5×14,8cm
Bok, 45 sidor
by Tora Pielbusch

 

 

 

Ronja Jansson Levin

Vad händer med bilder i ett arkiv när tiden går och kontexten till bilderna försvinner? Hur mycket är kvar av händelsen och hur mycket kan vi faktiskt förstå om tillfället?

Jag har valt att jobba med att visualisera vad är det som faktiskt blir kvar av originalbilden om tiden får gå. Bilden är en analog arkivbild på mig från ca. 20 år sedan som jag hittade i en kamera som inte har använts på lika länge. Sen klippte jag upp bilden och satt på saker som jag kopplar till barndom med phototransfer medium och laser utskrifter.

Untitled, 2026 by Ronja Jansson Levin

 

 

Mathilde Bæk

I værket forsøger jeg fysisk at skildre en trang til at arkivere minder, dem vi gemmer gennem fysiske objekter og gennem genfortælling i vores hoved. Isen bliver mit konserveringsmiddel, mit forsøg på at fastholde det flygtige. Men isen er også flygtig, den smelter, jo mere man prøver at holde om den; på samme måde forandres minderne i det øjeblik, vi forsøger at bevare dem.

Minderne smelter mellem mine fingre

40x30x15 cm

Is, engel, halskæde, silkepapir, fotografi

 

 

Antonios Dimitracopoulos

Every Sunday in Oslo, friends and strangers gather at a club called BLÅ, to witness the Frank Znort Quartet.
A quartet consisting of a fluid line up of about 15 members.
A strange and chaotic energy ensues. As people dance, drink, chat, make out and enjoy the music.
This project aims to capture the euphoric, loving and chaotic energy of a treasured corner of the city.

Sundays at Blå

 

Nanna Meline Larsen

Jeg har undersøgt min fars og hans forældres fotografiske arkiv. Jeg er draget af netop disse billedsamlinger, da min far optræder gentagne gange. 

Grundet afasi har han ikke været i stand til at fortælle mig om sit liv. Dette har skabt en voksende nysgerrighed i mig. Og et behov for at udfylde hullerne i min hukommelse og finde svar på hvem han var, før jeg kendte ham.

Fotografierne vil dog aldrig kunne vise mig virkeligheden en til en, da den er farvet af de fotografiske omstændigheder. Hvis han kunne fortælle, ville narrativet være anderledes. Jeg har derfor dekonstrueret billederne med forskydninger for at visualisere denne fragmentering af virkeligheden. Jeg har undladt at forskyde alt i billederne for at lede beskuerens blik på hans ansigt. Da det er ham og hans liv, som jeg ikke kan få greb om. 

In search of What You Can No Longer Tell Me, 2026

18×12 cm

10 pigment prints, hvoraf 6 er med håndlavet flet.

 

 

 

Mario Markovic

Innan du vaknar

Varför behöver du gå ut när din fantasi kan ta dig vart som helst? En bild på en strand är säkrare än “the real thing”. Varför ska du ha en riktig födelsedag när du kan bli besviken? Varför fira jul med nära och kära när du ändå kommer dö ensam?

Vi hjälper dig att drömma.

 

Emilie Dalsgaard 

“Der findes et barn i en

som stopper med at tale

men aldrig stopper med at tænke”

Sådan lyder et vers i min ven, Liva Frostholms digt “Seks Hjerte Til Livet”. Det har fået mig til at tænke på al den sanselighed, leg og magi der er så umiddelbart til stede i barndommen, men som mange af os mister en direkte kontakt til, i mødet med de forestillinger vi har om hvordan man er voksen. Hvordan ser det ud, når fantasien bliver fængslet i rationaliteten? Hvilken virkelighed lever i vores drømme, i vores underbevidsthed? Det har jeg forsøgt at undersøge i “Vent På Det Revner”, en fotoserie bestående af fem fotografier.

Vent På Det Revner, 2026

5 x A5, Analog fotografi, Inkjet Print

Keramiske værker af Vega Hultén-Pein

 

Moa Andén

17 februari

står och gör en kopp te när telefonen ringer

det är mormor

borde ha ringt henne för länge sen,

berätta om morfars arkiv som jag digitaliserar

vill att hon ska berätta om festerna

om utflykterna till havs

om hur det var att få barn vid tjugotre

men också:

vet du varför morfar fotade av er tv?

att fota en tv, 2026

Ginevra Nery Juni Galloppa
There’s a time you can’t remember, but a place your body will always know. Searching for answers might lead you to photos of yourself you haven’t seen before.

 

Alfons Sundqvist

I mitt arbete har jag valt att jobba utifrån en befintlig lärobok tillsammans med bilder från mitt eget arkiv.

Arbetet utforskar insikten man får som barn när man inser att man är en kropp och hur ens blick på världen ändras till följd. Plötsligt är kniven hotfull och nålen läskig. Plötsligt är insidan oändligt fascinerande.

Har glassgubben också tarmar?

Hur hade det sett ut?

Är han fylld med glass?

Lärobok för sjuksköterskeelever, XII. Medicinsk radiologi; Eller, Ibland inser jag att jag är en kropp

2026

Melvin Sjöström

I området mellan kameran, rotad i verkligheten som den är, och de flyktiga scener som uppenbarar sig under sömn, finns en idé om obestridliga sanningar. Genom att skriva ner drömmar och sedan fota dess visuella uttryck försöker jag ge form åt något formlöst, förståelse åt något som i sin grund inte utgår från vår idé av logik. Drömmarna bär på känslor som är sanna, som iscensatts utan inflytandet av det vakna tillståndets behov av logik och konformitet. Där någonstans finns kruxen av vad som gör oss till de vi är. Där någonstans kan man hitta det man söker, det man saknar.

Sängben, 2026

Ravn Eriksen

My work SPION is a testimony of my existence, dealing with memory, dissociation and my queer identity. Working with snapshot photography, collage, court documents, and self-written text, I archive my life as a way for me to exist and process my experiences.

While creating the book, I attempted to explore my feelings as a trans person, navigating the emotional tracks of having lived someone else’s life, and continuing to learn how to deal with rejection from gender-affirming care within the Danish system, a system that hasn’t cared for me, dating back to my early experiences in family court.

I include a smaller black book in the middle, where I visually connect my current life to a childhood DVD archive from my former daycare institution. In this process, I have been particularly interested in the power of seeing yourself as a monster.

Elsa Nilsén

My work is a tribute to youth. The pyrogravured graffiti tags symbolize impulsive decisions that came to be life changing.

Portraits of friends, who are active in Gothenburgs underground music scene.

 

The simpsons predicted my life / Czech-love at the Phoenix

30 x 40 cm

100 x 143 cm

C-print, wood, metal

 

 

---