Jag drömde att jag var Hanna Resvoll Holmsen
Mars 2021
Hej Hanna,
I januari 2021 hittar jag en tunn bok från 2014 där jag har skrivit: Jag drömde att jag var Hanna Resvoll Holmsen (bild1). Jag minns hur jag 2014 satt i timmar på biblioteket och läste om dig, du var forskare och botaniker men för mig så var du framför allt fotograf. Du levde mellan 1873 och 1943 i Norge och du bröt tidigt mot de normer och föreställningar som finns på en som kvinna.
Nu, sju år senare, har någon eller några digitaliserat dina fotografier och de finns tillgänglig i Norges Najsonalbiblioteks digitala arkiv. En helt ny värld öppnar sig för mig. Här är dina fotografier och genom arkivet upptäcker jag att du att jag har rört oss på samma platser.
Den 3 september 1909 är du på Veidnesudden i Kongsfjorden på Varangerhalvön i Norge. Du tar flera bilder, bland annat denna bild. (bild 2)[1] I juni 2019 passerar jag den här platsen, vår plan var att gå längst ut på Veidnesudden, men då vi körde upp och stannade precis vid det där vita huset i ditt fotografi, så kom regnet. Jag var trött, vi hade varit hemifrån i en månad, rört oss 90 mil nordost från Umeå. Vad jag vet brukade du inte ta med dig din son på dina fältresor. Men jag tar med mig hela familjen. Bilen är fullpackad av pottor och bärstolar, blöjor och babynest. Vi reste till Varanger innan jag fick besked om jag fått pengar för resan eller inte.[2] Det här var min andra resa till Varanger och jag vet fortfarande inte varför jag åker hit.
Först trodde jag att det hade att göra med den finskspråkiga minoritet som finns i delar av detta område, Kväner[3]. Men efter mitt första besök 2018 fick jag för mig att jag intresserade mig för den stora fågelturism som finns här. Men nu vet jag inte längre, jag fotograferar hus och fåglar, stenar, hav, katter, lekparker, skyltar och växter. Men jag plockade också blommor. Som jag varsamt lade inuti en reklambroschyr från en turistbyrå (bild 3). Och kanske var det dig jag letade efter, fast jag inte visste om det.
Jag börjar skriva ut dina bilder från Norges Najsonalbibliotek på kopieringspapper. Först lägger jag ut alla på golvet, jag sorterar dem i olika kategorier och sen blandar jag dem igen. Jag letar inte efter något särskilt, jag försöker bara förstå materialet. Se din blick. Har du en blick? Det finns ett teknikintresse det ser jag. Med åren byter du kamera, du uppgraderar dig och följer med i utvecklingen av den fotografiska tekniken. Och det är något du ofta blir omnämnd för. Att du tidigt använder färgfotografi[4]. Du är botaniker och du studerar växter[5] men även omgivningen som finns runt växterna och detta avspeglas i dina fotografier. Du tar också bilder på din familj[6], på spexiga hemmakvällar där ni klär ut er och du fotograferar landskap och människor[7]. Du namnger ofta personerna och platserna, men inte alltid. Jag tycker att det är svårt att veta vilken information som fallit bort eller ändrats under de här 100 åren som gått sedan du tog bilderna. Jag fastnar för Matti i Ordojavre (bild 6) [8]. Han sitter vid sina fångade fiskar, kisar mot kameran. På andra sidan sjön står en kossa och tittar på er. Det finns en vardag här som inte gör sig till i onödan. Fisken innebar säkerligen mat på bordet och stor lycka. Och därmed en bra dag. Det ser ut som att Matti sätter dem på en pinne för att ta med sig dem hem. Det finns en närhet mellan dig och Matti, som om ni är vänner. Det får mig att fundera om du hade velat ha dina fotografier i ett offentligt arkiv, fria för användning? Vad tycker du om att jag skriver ut dem, studerar dem och analyserar dem. Bearbetar dem.
1907, när du fortfarande var student fick du följa med en expedition till Svalbard i regi av Prins Albert I av Monaco. Geologen Adolf Hoer gick i god för dig – att du var en extraordinärt intelligent kvinna och därför skulle du få följa med [9]. Det var fortfarande relativt nytt att låta en botaniker följa med på dessa typer av resor, de manliga deltagarna på expeditionen var med för att upptäcka, utforska och hitta land.
Carolyn Merchant skriver i “Gender and Environmental History” hur kvinnors arbete länge utgått från aktiviteter där samlandet stått i fokus. De har jobbat med blommor och med det småskaliga jordbruket, på gården, nära hemmet. Dessa aktiviteter har gett näring och liv till jorden i sina mikromiljöer. Och när jordbruket blev industrialiserat och förändrat under 1900-talet fick kvinnorna ta ett steg åt sidan och in i hemmet. Där de blev projektledare för familjen. [10]
Du blev avsläppt på en strand. Och du bodde i ditt tält, vandrandes längs fjordarna, samlandes blommor. Det är inte lätt att undgå att romantisera dig. Du klarar dig själv där ute i vildmarken med ditt tält. Du fokuserar på växterna. I ett dagboksinlägg till Aftenposten[11] skriver du såhär: Men man kan gå omkring i tågen og have det ganske godt, ialfald når man samler blomster. Og når man så til sidst våd og trett kommer tilbake til teltet, og primus surrer, mens man spiser sin mad eller presser planter, da føler man det så lunt og koseligt.[12]
Jag fastnar för ett speciellt porträtt av dig (bild 9). Det ska vara din man Gunnar Holmsen som tagit bilden. I arkivet finns det 18 snarlika bilder. De ska vara tagna i Oslo och det finns en kort beskrivning i arkivet: Hanna Resvoll-Holmsen står ved en trestamme en høst- eller vårdag ca. 1915. Dokumentasjon Fotografi GH01_00224 til GH01_00241 er samme fotografi.
Min första tanke är att det är ett kameratest. Att du och Gunnar ska testa olika exponeringar och se hur det blir. Men sedan förstår jag att det är samma bild men olika kopior. Det är alltså olika kopieringar från mörkrummet. Porträttet i sig är inte speciellt. Fokuset ligger lite bakom dig Hanna. Jag funderar om det egentligen är ett självporträtt, att Gunnar bara tryckte på avtryckaren. Jag tänker att det fanns ett intresse för att experimentera hos er båda. Att testa och leka med bilderna. Men jag funderar också på dig som person, repetitionen mellan dina jag i de olika bilderna. Vem av alla dess personer är du? I de ljusaste bilderna kan man nästan se rakt igenom dig.
En klasskompis till mig skriver: “…I nogle folketro forekommer den opfattelse at sjælen under søvnen kan forlade kroppen og vise sig for andre. Hertil kommer troen på, at sjælen kan gå ind i et menneskes spejlbillede, skygge eller portræt, der således får et selvstændigt liv”
Nu testar jag att skriva ut två av dina fotografier på växter från Varanger, du fotograferade dem 1909. Jag lägger ut de på ett bord. Ovanpå dina fotografier lägger jag mina torkade blommor. De är inte pressade på ett korrekt sätt, men jag plockade dem i samma områden som du fotograferade bilderna. 1909 möter 2019. Jag tänker att du hade gillat den nya bilden (bild 11).
Bästa, Mia
[1] https://www.nb.no/items/f979d3d25c95a9bb335164535127a5bc?page=0&searchText=
[2] Jag fick inga pengar den här gången heller. Det är ingen som vill finansiera mina resor till Varanger. Jag vet inte hur jag ska ändra mina ansökningar. Vi fick gratis boende i en konstnärs lägenhet i Vardø genom Vardø museum och sen levde vi knapert på min föräldrapenning.
[3] Likt den finskspråkiga minioritet i Sverige i Tornedalen där delar av min familj och släkt kommer i från.
[4] https://www.nb.no/items/5ae93df55d3039954717b1c8d2abb4df?page=0
[5] https://www.nb.no/items/c336c3954f5141d63be81f9cf7c9fa77?page=0
[6] https://www.nb.no/items/135dc0fd067c649f4ac690900ea27d89?page=0
[7] https://www.nb.no/items/bd4bae36c1382a5c1fff4ad6e767db76?page=0
https://www.nb.no/items/4c5eb9717681ee8b9bac3909cd7fa1ae?page=0
[8] https://www.nb.no/items/632af506aa50a4978e99f2df0c95bb84?page=0
[9] “Hanna was an atypical element…not just because of her gender, but also because of her field—botany—whereas the expeditions were mainly dedicated to marine and land mapping and geological investigations.”
[10] Merchant, Carolyn. “Gender and Environmental History.” The Journal of American History , vol. 76, no. 4, 1990, pp. 1117–1121. JSTOR , www.jstor.org/stable/2936589. Accessed 23 Jan. 2021. s. 1119
[11] Under dina fältstudier till Svalbard skickade du dagboksanteckningar som publicerades i Aftonposten. Detta var ett sätt för dig att finansiera dina resor.
[12] S.S.M. 2012, s. 95